Homo mensura

Vad är gott och ont, hur menar vi med att något är snabbt, intelligent eller onödigt? Troligen var det dessa och andra existentiella frågor som den gamle greken Protagoras försökte besvara med sin tes “homo mensura”, människan är alltings mått. Vi utgår helt enkelt från oss själva när vi skapar vår kunskap om omvärlden, allt utgår från vår egen erfarenhet om hur det är att vara människa. Det faktum att hela vår värld, allting vi upplevt, upplever och kommer att uppleva återskapas i vårt medvetande. Varje persons upplevelse är unik, vilket ger en unik verklighet till var och en av oss.

Continue reading

Ny tankebanor

Det är när vi inte längre reflekterar över den teknik vi omger oss med som den på allvar styr vårt beteende och begränsar vårt tänkande. Om jag skall peka ut en viktig lärdom när man studerar kulturvetenskap, är det vikten av att använda olika perspektiv för att förstå det som händer i samhället. Denna träning i att “glömma” vad man redan vet för att från olika vinklar belysa ett fenomen i ett helt annat ljus är att återupptäcka och fascineras av till synes vardagliga bestyr.

Continue reading

Don’t turn to the dark side

I ett samhälle som inte längre bryr sig om fakta, är då kunskap värt något? All vetenskap som vår civilisation lyckats ackumulera under årtusenden, är den värdelös när alternativ fakta är så lätt att fabricera. Redan Sokrates förstod för 2500 år sedan att ny kunskap föds i samtalet, att dialektiken är viktigare än retoriken. Det goda samtalet där man presenterar sina tankar men också är öppen för nya idéer skapar utveckling, att lyckas övertyga sina medmänniskor trots att man har fel leder bara två steg tillbaka.

“Fear leads to anger. Anger leads to hate. Hate leads to suffering.” – Yoda

Continue reading

Tentaångest

15.021 tecken senare så är första tentamen avslutad, en veckas intensivt skrivande för att om möjligt beskriva den digitala kultur vi lever i. En vecka av våndor, tvivel och insikter. Våndor över ett tomt dokument som stirrar tillbaka, tvivel om det över huvud taget går att förklara ett begrepp som kultur och insikten att jag kan strukturera mitt arbete bara jag sätter mig ner och faktiskt börjar.

Hemtenta som examinationsform är i sig inget nytt för mig, då jag hittills studerat på distans så är det oftast så man gör tentamen. Skillnaden nu är att jag faktiskt går på en skola, jag har klasskamrater som jag kan diskutera med och biblioteket på universitetet utstrålar någon slags aura av kunskap som på något sätt sugs upp av hjärnan. Det, och det faktum att det inte finns så mycket annat att göra i biblioteket gör att det går att fokusera på skrivandet.

Därför vet jag inte om hemtenta är riktigt rätt namn, snarare riktigt-jättelång-med-långa-raster-tenta. Det var förvånansvärt många som verkar ha kommit till samma insikt, hemma finns det så mycket roliga saker att göra, som städa, diska eller rensa tvättmaskinsfiltret från ludd. Det finns helt enkelt inte tid att skriva tentor hemma.

Det stora äventyret

Att lägga ett nytt kapitel till livet är inte att överge sitt tidigare liv, det är att släppa in något nytt. Tidigare erfarenheter har man alltid med sig, på gott och ont. Framgångar och bakslag är vad som formar oss, skapar vår personlighet och ger oss förutsättningar att tackla de utmaningar som livet bjuder på.

Vi är alla, i varierande grad, specialister på att skjuta upp beslut, vi kallar det för att invänta rätt tidpunkt. Rätt tidpunkt är något som väldigt sällan ”kommer”, de rätta förutsättningarna däremot är något vi måste skapa själva. Det kan ta tid att få alla pusselbitarna på plats, livet kommer så ofta emellan. Det viktiga är att man varje kväll kan tänka tillbaka på dagen och känna att man gjort allt  man kan för att omvandla sin dröm till en genomförbar plan.

Idag lägger jag en av dom viktiga kantbitarna i mitt livspussel, en sådan som skapar ramen för den bild jag vill skapa. Idag registrerar jag mig på den första av de tre läsårens kurser på Lunds Universitet, Digitala Kulturer. Idag pendlar jag för första gången med tåget till Lund. Idag sitter jag för första gången som student på Espressohouse och avnjuter en flat white (samtidigt som jag använder deras eluttag och wifi).

Med två timmar kvar innan det är dags att dra sig mot skolan är huvudet sprängfullt av tankar som virvlar hit och dit, magen knyter sig av alla motstridiga känslor som bubblar upp. Ingen vet hur de kommande tre åren kommer att forma mitt och mina närmaste livsöden, vad jag vet är att förändringarna kommer att bli stora och omvälvande. Jag vet också att det var länge sedan jag upplevde en sådan framtidstro som just nu, mitt i steget ut i det okända, när nästa kapitel fortfarande är helt oskrivet.

ANTAGEN!

ANTAGEN står det med stora gröna bokstäver, sju bokstäver som sätter punkt för månader av ovisshet. Även om det inte kommer som en överraskning så fanns där den gnagande känslan av att inte vara säker. Utbildningen kunde ha blivit otroligt populär just i min kvotgrupp eller ännu värre, inställd. Men nu står det att jag den 29:e augusti är välkommen att påbörja mina studier i Lund, att på riktigt få leva för, andas och insupa kunskap i hela tre år.

Nu börjar nedräkningen på allvar, 47 dagar till upprop, 23 arbetsdagar kvar, 7 dagar till den sista betalda semestern på några år. Nu börjar också nervositeten kännas, lite som första dagen i skolan, undrar om dom andra ”barnen” är snälla? Kommer man att uppleva sig själv som en udda fågel eller är jag barnslig nog att passa in bland alla ”ungdomar”? Risken är att alla andra känns mer vuxna än jag.

Vilket som, nu är det dags att på allvar förbereda sig mentalt på timmar av Pågatåg, koffeinfyllda nätter och ändlösa föreläsningar.

Kunskap är …. kul!

Tre dagar kvar att söka till höstens utbildningar på universitet och högskolor. I Sverige har vi den fantastiska möjligheten att i stort sett gratis delta i professionell, lärarledd utbildning, den egna investeringen består av tid och eventuell kurslitteratur. Tid kan nog de flesta få till genom omprioriteringar, kunskapsluckorna efter ett missat avsnitt av Paradise Hotell torde de flesta kunna leva med. Böcker kan kosta en slant men finns ofta att få tag i begagnat eller i bästa fall att låna på biblioteket. Continue reading

Inget roligt BUS!

Copyswede, en organisation som lever på faktumet att man kan spara musik elektroniskt. Spelar ingen roll om det är en CD-skiva, hårddisk eller telefon, går det så ska det betalas avgifter. Rätt ska vara rätt, artisterna ska ha betalt för det arbete dom lägger ner. Jag ifrågasätter hur mycket som verkligen kommer fram efter att Copyswede och skivbolagen tagit sitt. Continue reading

96 days of gray

Nu är det mindre än 100 arbetsdagar kvar tills det är dags för kursregistreringen den 29:e augusti. Bara det faktum att jag har räknat dagarna säger en hel del om hur motiverad jag känner mig. Mitt förstaval av utbildning är oförändrat vilket känns både som en trygghet, att jag verkligen valt rätt samtidigt som det känns lite extra pirrigt att ge sig på ämnen som jag inte i mina vildaste fantasier kunnat föreställa mig. Continue reading